elenorandersson

Den frågan dyker upp allt oftare i mitt huvud. Svaret blir för det mesta ja. Och så även i frågan om "är jag stor nog att flytta hemmifrån?". Jag vill inte. Tror jag iaf. Fast jag borde. Och jag vill, lite.

Nu är det iaf bestämt. Jag flyttar imon. Inte fysiskt men på papret. Jag och Linus har fått en lägenhet (2:a hand) i Lunden. En tvåa med balkong. Ganska mysig, men som sagt bara i andra hand.

Det är spännande och skrämmande på samma gång. Just nu är jag ganska matt, har tenta både imon och på tisdag. Det kommer inte gå. Den imon känns okej, men det rör sig många tankar i huvudet just nu. Mest om flytten.

Gisses vad jag kommer sakna mamma, pappa och Laban.

Men det ska bli kul att bo med Linus.


/En mycket fundersam Ellen

När det går mot jul och stressen tränger sig på inför tentor å annat trökigt så längtar man till landet. Så är det bara. Alla som har ett land håller nog med, och alla ni som inte har det borde drömma er bort och tänka "om jag hade ett land..."

Förra veckan var min syster hemma och då åkte familjen upp till landet. Jag ska ge er ett litet smakprov på hur det kan se ut när vi går på en liten promenix och känner hur stressen lixom rinner av i takt med stegen.


 Labis poserar på gärdsgården

 Vårat lilla fjäll


 Labisen knallar på uppför backen



Nu skall jag återgå till det jag egentligen skulle göra, plugga!

Att drömma sig bort en stund är en lyx värd att unna sig i mellan åt.

/Ellen

När man får reda på att en nära vän har förlovat sig genom att läsa det på facebook, då har det gått bra långt.

Vart tog vänskapen vägen?

/Ellen

Idag har jag och Linus varit i stan och julhandlat. För min del blev det bara en endaste liten julklapp, och den är till hunden. Haha han är den enda som varit snäll i år. Nej men seriöst så har jag idétorka på julklappar, nån som har något bra tips?

Det börjar växa fram lite julpynt i staden och så även i mitt rum. Jag tycker om alla juleljus, det behövs i det här mörkret.

Detta blir ett kort inlägg, för jag är trött.

 Mitt fönster med några juleljus

Ta hand om er därute i kylan!


Kramar Ellen

Jag blir så ledsen på mig själv. Jag hade ju lovat att jag skulle läsa klart det där kapitlet i Fastighetsindelning och markanvändning av Barbro Julstad idag. Men det har jag inte. Och nu måste jag sova, för i morgon ska jag upp tidigt och det blir en lång dag i skolan (9-18). Usch va kass jag e.

Tänk om inte tomten kommer i år, nu när jag har varit så kass?! Jag har ju t.o.m. fått ig på mitt första prov någonsin. Undra om tomten vet om det...hoppas att han inte gör det, för jag ser verkligen fram emot julen. Kanske bäst att köpa ett par klappar till sig själv, utifall att han inte kommer. Men det har jag ju inte råd med. Tyvärr. Det blir nog en klapplös jul i år.


Inga klappar under min gran i år.


Gonatt //Ellen

Idag fick jag bomsen. Det känns ganska ruttet faktiskt.

Tänkte ringa mäklaren och lägga ett bud på lägenheten vi tittade på i söndags, men kom mig inte för att göra det, för nu har vi kanske inte råd längre.

Nån som har ett jobb åt mig?

Inte?

Trevlig helg då.


/Elenor

Jag har en liten stund över så jag passar på att skriva några rader.

Jag längtar så himla mycket till julen. Det ska bli så kul/mysigt när syrran kommer hem och vi åker upp till landet för att göra iordning inför julen. Jag hoppas att Linus tittar förbi i år igen som den lilla tomtenisse han är.

 Snö på landet   Julfint i köket på landet

Men när det är jullov vill man känna frid. Frid känner man när man inte behöver tänka på skolan. Skolan behöver man inte tänka på om man klarar alla tentor. Och i år har jag inte gjort det. Jag har kuggat min första tenta och detta får jag nu lida för. Ett och ett halvt jävla poäng har ställt till det något otroligt för mig i år. Men fan ta den som försöker stoppa mig nu.
När jag har kommit såhär långt så måste jag helt enkelt ro det i land. Ni ser, jag bättrar mig redan nu. Jag måste tagga till lite annars kommer detta aldrig gå. Det kommer bli en sjuhelvetes julmånad, tre tentor, en besiktning och en operation.

I morgon missar jag mitt älskade danspass. Skit och pannkaka som pappa brukar säga. Det är skolan som ställer till det igen. Idag när jag åkte hem var det kolsvart och regnade, det var jätte svårt att köra faktiskt, jag blev helt slut i huvudet för jag va tvungen att koncentrera mig och spänna ögonen för att försöka se vägen. Tur att mamma hade god mat klar när jag kom hem.

Igår tittade jag och Linus på en lägenhet igen. Den va fin men liten. Jag känner lite ångest för det här med att flytta. Jag kommer sakna familjen så mycket. Ingen mat kommer stå på bordet när jag kommer hem, ingen mamma som skriver lappar "glöm inte lunchen" när jag ska till jobbet, ingen pappa som fixar sladdar och byter glödlampor, buhuu va tomt det kommer bli. Tur att jag har Linus.

Är det nån som vet hur mycket det kostar att ta fram ett trägolv under en plastmatta och slipa och lacka det på ca: 20 kvm?

En annan sak som är värd att ta upp är det här med tatueringar. Jag tycker oftast att det är ruskigt fult och ogenomtänkt men Andrea har gjort en jätte fin tatuering som har en mening känns det som. Det tycker jag om. Skulle också kunna tänka mig det, men som sagt, det ska ha en mening och en betydelse, samt sitta på en "smart" ställe.

 En sån här tatuering vill jag inte ha!


Veckans råd: Tänk efter före, mina vänner!

Kramar Ellen

Just nu känns det väldigt tungt. Inte nog med att det är finanskris, allt annat runt omkring krisar också. På jobbet är det dåliga tider och nedskärningar. När jag pratar med kunder så är det väldigt deppigt, många blir varslade eller har en firma som håller på att gå i konkurs vilket gör att dem inte kan köpa hus/lägenhet. Det ser inte så ljust ut just nu.

Jag har nog aldrig känt mig såhär omotiverad i skolan. Har gjort det hela hösten och idag kom ett slag i magen, jag var 1,5 poäng ifrån att klara min skatterätt tenta. Jag orkar verkligen inte göra om den. Jag hinner inte, jag vill inte och jag skiter i det. Det finns liksom inget hopp längre.

Jag vet att jag bara har detta året kvar, men jag orkar verkligen inte. Jag kommer säkert inte få jobb efteråt ändå. Dessutom ligger den helvets omtentan dagen efter en ordinarie. Tack så jävla mycket. Ni är så underbara på Högskolan i Borås, så generösa.

Inte nog med detta. Igår när jag skulle åka till skolan så krånglade bilen. Vilket gjorde att jag kom försent, dessutom va jag nära att krocka med två rådjur.

Rolig blogg jag har, bara massa klagande. Den avspeglar iaf mitt liv ganska bra, såhär kul är det att vara jag just nu.

Hoppas att ni har det roligare!

Kramar Ellen

Jag är för allt vad högtider heter, så även halloween. Förra året hade jag köpt massor med godis i äckliga former (spindlar, spöken, hjärnor m.f) för att bjuda de små halloweenbarnen som väntades komma knackande på dörren med frasen "bus eller godis" på tungan. Till min stora besvikelse kom det inga utklädda barn, inga barn överhuvudtaget faktiskt. Jag kände mig oerhört besviken och ensam där jag satt tillsammans med min hemmagjorda pumpa som lyste i takt med barnens frånvaro. Jag åt upp godiset själv.

I år hade jag nästan givit upp hoppet, jag ansträngde mig inte alls, för det skulle ju säkert inte komma några små söta spöken att knacka på i år heller, men ack vad fel jag hade. Det började ringa på dörren redan klockan fem och till min stora förtjusning stod det två riktigt fint utklädda barn på trappan, jag drog på smilbanden och bjöd med nöje ur min egna godispåse. I hopp om att fler halloweenbarn skulle hitta hit sprang jag upp till ica (nära dig, som den egentligen heter), och lassade i skopa efter skopa i lösgodiset. Tyvärr hade de inga roliga spindlar eller spöken, men det fick duga ändå. Kvällen fortsatte med att små söta ungar plingade på dörren och den ena var mer utklädd än den andra. Oj vad glad jag blir när de små liven anstränger sig. Tänka sig att det blev en riktig halloween i år!

Själv var jag tyvärr inte utklädd, men jag kände inte för partaj i helgen. Jag har liksom insett det sköna med att bara vara hemma och rå om sig själv och andra.

I lördags for jag hem till Linkan och slängde ihop en liten middag. Jag tycker verkligen om att vara hemma hos honom, det är så mysigt. Det är ju lite lyx att få frukosten serverad på morgonen också, det kan jag gärna vänja mig vid.

Idag åkte jag raka vägen hem från Linkan och mötte upp mamma för att ta en tripp på Ikea. Hon e go min mamma, den goaste i världen faktiskt. Jag blev dock ganska trött på alla barnfamiljer som tog upp större delan av varuhuset. Jag menar det går att lämna barnvagnar och ungar hemma, pappan är ändå inte intresserad av att gå på Ikea, så låt honom vara hemma och passa ungarna.

Det blev inga stora fynd på Ikea, men att par ljusstakar och julpapper blev det allt. Tycker hela upplevelse är kul i sig, ett riktigt söndagsnöje faktiskt.

Med risk för att bli utnämnd till "årets pensionär under 65" delar jag med mig av hur en helg för en 21 årig tjej kan se ut en helt vanlig halloween.

Man behöver inte vara som alla andra, "lite annorlunda e inget fel att va", sjöng dem i min favoritserie Trasdockorna när jag va liten. Och det kanske är just det jag är, lite annorlunda trots radhus, tax och volvo. Eller så är jag precis som alla andra över 65, och det är jag väldigt glad för. Jag menar, i jämförelse med mina 65 åriga vänner borde jag väl vara ganska hipp och vacker?




Nyklippt dessutom.


Godnatt /Elenor Helene Andersson Fromell