Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag
Den senaste tiden har jag kännt mig något stressad. Jag vaknar på nätterna och tror att jag har försovit mig, jag drömmer om att jag missar tåg eller kugga tentor. På fritiden har jag inte gjort nånting, eftersom jag inte har någon fritid.
I tisdags hörde en gammal vän av sig, hon mer eller mindre tvingade ut mig för att träffas, för jag kände paniken "jag hinner inte" som välde över mig. Men det var nog något av det bästa som kunde hända. Jag hade skrivit en otroligt dålig tenta, och jag är ganska säker på att jag kommer får göra om den i augusti. Men när jag satt där och åt, drack och pratade med min gamla vän insåg jag att jag inte kunde göra mer. Även jag måste få misslyckas någon gång, hur jobbigt det än e. Vi hade i alla fall en väldigt trevlig stund på en uteservering med god mat och gott vin och jag e verkligen glad att jag träffade henne. På bussen på väg in, tänkte jag på hur längesen det var vi träffats, när jag insåg att det var över ett halvårsedan fick jag riktigt dåligt samvete.
Det är inte bara kompisar som får lida av att jag har mycket att göra. Även killen får stå ut med en något sur och stressad Ellen. Men nu är det inte långt kvar till Zakynthos, bara en hemtenta kvar och ingen mer jobb dag.
Nu mera skall jag försöka sitta ner och äta, ta mig tid att ringa lite vänner och träffas under sommaren. Jag hinner!
/Eran Ellen
I tisdags hörde en gammal vän av sig, hon mer eller mindre tvingade ut mig för att träffas, för jag kände paniken "jag hinner inte" som välde över mig. Men det var nog något av det bästa som kunde hända. Jag hade skrivit en otroligt dålig tenta, och jag är ganska säker på att jag kommer får göra om den i augusti. Men när jag satt där och åt, drack och pratade med min gamla vän insåg jag att jag inte kunde göra mer. Även jag måste få misslyckas någon gång, hur jobbigt det än e. Vi hade i alla fall en väldigt trevlig stund på en uteservering med god mat och gott vin och jag e verkligen glad att jag träffade henne. På bussen på väg in, tänkte jag på hur längesen det var vi träffats, när jag insåg att det var över ett halvårsedan fick jag riktigt dåligt samvete.
Det är inte bara kompisar som får lida av att jag har mycket att göra. Även killen får stå ut med en något sur och stressad Ellen. Men nu är det inte långt kvar till Zakynthos, bara en hemtenta kvar och ingen mer jobb dag.
Nu mera skall jag försöka sitta ner och äta, ta mig tid att ringa lite vänner och träffas under sommaren. Jag hinner!
/Eran Ellen
Kommentarer
Trackback
