elenorandersson

Jag hinner inte ut från tentasalen förän nya upptåg är på gång. Jag hade precis lämnat in mitt gula tentaformulär efter att ha suttit i fem timmar utan att titta upp en enda gång, nackspärren var ett faktum och huvudvärken sprängde likt bomberna under 1:a världskriget. Då, just då, slår jag på mobilen och möts av ett argsint sms "Varför i helvete svarar du inte, jag hoppas att du har en jävligt bra anledning", det var min älskade pojkvän som skrivit detta kärleksfulla sms. Jag har fortfarande inte kommit underfund med om det är en bra anledning eller inte att sitta inspärrad i en tentasal och krama ur de sista fungerande hjärncellerna för att över huvudtaget ha en chans att klara sin tentamen. Men vi får väl hoppas att det är det.

Hur som helst så hann jag inte in i bilen förän telefonen ringde och budgivningen var igång. Jag kunde knappt prata. Jag hade inte ätit sedan sex tiden på morgonen och jag var både nervös och helt uttömd efter tentan, jag bara skakade. Som tur e så körde jag mina sju mil hem och möttes av en underbar mamma i dörröppningen. Budgivningen slutade med ett nederlag och jag kände mig om möjligt ännu mer uttömd efter åtskildaktiga telefonsamtal med banker och fastighetsmäklare.

I morgon skall jag jobba.

Tur att det är så slappt att gå i skolan. Det är så skönt att vila upp sig under examineringstimmarna.

Det är mycket nu.

/En tom Ellen