don't let it get me
Det känns ju inte bättre av att jag har en idiot i min närhet som bara gör allt för att grina på mig.
Just nu lever jag med mottot "det man inte dör av, gör en starkare". Känn faktiskt ganska relevant just nu.
Hoppas ni mår bättre...
//Snoriga elenor
Sick and Tired
Idag får det bli ett kort inlägg. Jag e trött och sjuk. Har fruktansvärt ont i halsen, men måste ändå åka till skolan i morgon också. Föreläsningar ställs inte in för att du blir sjuk, tentor flyttas inte fram för att du har missat nåt, skolans hårda värld. I morgon har vi våran andra föreläsning av totalt tre stycken i kursen, sen är det tenta (ja, högskolan i borås är sjukt snåla med föreläsningar).
Har tackat nej till lägenheten idag också. Det passar inte att flytta nu helt enkelt. Vi kanske kommer ångra oss, men det går alltid nya tåg.
Alla tåg leder till borås!
Eran sjuka & trötta Ellen
På middag med stora tjocka släkten
I år kunde tyvärr syrran inte vara med, hon bor ju i sthlm för att skaffa sig en lysande framtid som civilingengör, vilket hon kommer göra med bravur.
Jag fick alltså ta med mig linus till kalaset istället. När vi åkte dit va jag riktigt hungrig, jag hoppades att det skulle bli nån god mat eftersom jag visste att det inte skulle bli smörgåstårta som det ofta bjöds på när jag va liten. När jag skriver smörgåstårta menar jag egentligen smörgåstårtor, för det var aldrig en, det vara snarare över en tårta kvar när alla hade ätit så dom nästan spruckit. Och då vill jag påpeka att mina släkningar inte äter lite. När jag skulle förklara för linus vilka som var släkt så räkte det med att säga "dom smala e ingifta, resten är släktingar". Det är enda gången på året man kan äta tills man nästan spyr men ändå inte känna sig dum för att man tagit för mycket. Alla tar mycket, dvs. alla släktingar tar mycket.
I år bjöds det på en skagentoast till förrätt, ungsbakad lax med potatisgratäng och smögensås till huvudrätt, glasstårta till efterrätt, grädd/frukttårta till kaffet, och massa godis och snacks till kvällen. Allt detta smockade vi i oss på ett par timmar. Det är helt oförklarligt hur mycket det var av allt, och man måste smaka på allt. Det är nämligen min morbror som lagar/bakar allt och man vill ju inte vara ofin. Det förvånar mig att linus som var en av de smalaste vid bordet kunde äta mest av alla. Men sen va han ju spyfärdig när vi kom hem oxå.
Det är alltid lika kul att gå på släktkalas, jag har en väldigt liten skara släktingar, men dom jag har är dessto tjockare.
//Ellen Fromell
En underhållande fredag
Gårdagen började med en stadig frukost för att sedan bege mig iväg till målericentralen för att välja tapeter. Det gick la sådär. Mamma hade tvingat med pappa (som verkligen inte ville följa med) för att han skulle engagera sig och känna sig delaktig i hemmet. Det slutade med att mamma ångrade sig, hennes tänkta sovrum skulle bli mysigt i en mörkröd fondvägg med cremevita väggar, det slutade med att pappa valde en tapet med träd på dvs. hela rummet kommer se ut som en skog.
Jag hade bestämt mig för en jätte fin tapet med stora blommor i silver som var gjorda av små ord. Tyvärr så råkade det visa sig att tapeten var den dyraste på hela målericentralen så efter en smått galen blick från pappa valde jag snabbt en annan. Men vi får se hur det blir, mamma sa att jag fick välja vilken jag ville.
Väl hemma från målericentralen bytte jag snabbt om för att att träffa två mäklarvänner på after work. Jag trodde att after work betydde att man tog ett par glas, pratade i goda vänners lag och begav sig hemmåt kring 20-21 på kvällen. Men ack vad jag misstog mig. Vi såg folk komma och gå på berså tills vi tyckte att medelåldern sjunkit från 40 till 18. Ett par glas hade genast blivit många par glas (rödvin, vuxen poäng!) och vi bestämde att det var dags att dra vidare. Eftersom jag inte ätit nåt sen min rejäla frukost begav vi oss till Mc Donlads för att äta fyllekäk. Jag som hade mina nya stövlar med klack på mig gjorde entré på ett ganska spektakulärt och gymnastiskt sätt. Med andra ord så gled jag långsamt ner i spagat på Mc Donlads golv omkring 22 på kvällen. De ätande gästerna tittade på mig och log, ganska snäll reaktion om man jämför med mina mäklarvänner som garvade nåt otrolig resten av kvällen. Efter en cheeseburgare tittade min goa pojkvän in för att hälsa på innan han skulle vidare med några vänner. Vi skulle gå till Tranquilo för att dansa lite salsa, men tyvärr va det en vresig vakt som påpeka att vi inte va 25. Glada för att inte vara 25, avslutade vi kvällen där, jag ringde min kära mamma som kom å hämta mig. Och i bilen hem bestämde jag mig för att det inte bli after work på ett bra tag framöver, även om det var en väldigt trevlig kväll.
Idag blir det middag med tjockasläkten.
Eran halkande vän
Ett stenkast från att bli vuxen
Det där med val har jag aldrig varit bra på. Jag e bra på att prioritera i livet, att fatta sådana beslut där jag känner inombords vad jag vill och vad som är rätt. Men jag är ytterst dålig på att fatta enkla beslut. Jag vill ju göra ett så bra val som möjligt. Få ut så mycket av kakan (gärna äta den och ha kvar den). Ett exempel är när jag skall äta på restaurang. Jag har så svårt att bestämma vad jag ska beställa in så ibland tappar (oftast pappa) lusten på att ens bjuda mig på mat. Om jag kan så tar jag gärna reda på innan vilken restaurang vi ska gå på, så kollar jag upp menyn i förväg så att jag ska kunna ha tid på mig att bestämma mig. Skulle rätten som jag bestämt mig för vara slut eller något liknande ställs jag inför en madröms situation. Det samma gäller när jag ska besluta vilken tröja jag ska köpa eller som nu, om jag ska flytta eller inte. För eller senare måste jag ju flytta. Men är just denna lägenheten rätt, denna tidpunkten i livet? Nej, jag vet faktiskt inte. Men på måndag måste jag veta.
Velpinnen Ellen
Konsten att vara en bra människa
Att vara en bra människa är inte alltid lätt. Vad som definierar en bra människa är naturligtvis olika från person till person, men någonstans handlar det väl om att man ska kunna stå för sina val i livet. För mig handlar livet till stor del om att göra bra val. Jag vill vara en bra dotter, en bra syster, en bra flickvän, en bra kompis, en bra student...ja jag vill vara en bra människa. Förhoppningsvis har jag lyckats med en del saker iaf. En bra dotter är jag nog. Har nästan alltid gjort som mina föräldrar har sagt, och gör det ännu faktiskt. Jag har aldrig tagit droger, aldrig supit mig redlöst full, aldrig stulit, försöker uppföra mig anständigt och har haft en och samma kille. Men detta beror inte bara på att jag vill vara en bra dotter. Jag har inga behov av att testa på något av grejerna. Jag är så pass trygg i mig själv att jag kan undvika andras misstag. Jag gör det som känns rätt för mig, och jag vet att mina föräldrar står bakom mig i mina val så länge jag gör saker som jag kan stå får och säga "Det här gjorde jag för att jag ville det". Visst händer det att jag gör misstag, men inte större misstag än att jag kan stå för dom. Att vara en bra syster är ganska svårt, jag är ju lillasyster också, vilket gör att jag nog mest är jobbig och lat. Men jag vet att är det någon som jag hade offrat livet för så är det min syster. Även om vi kan slå halvt ihjäl varandra för att få ha toaletten ifred så är min syster den bästa i världen.
En bra flickvän vet jag inte om jag är, vet faktiskt inte hur en bra flickvän ska vara. Men jag är ganska dominant och jag kan vara lite sur och tvär ibland, men inte värre att han står ut med mig iaf. Att vara en bra kompis är nästan det svåraste. Speciellt när man inte har så mycket tid som man vill. Tyvärr har jag inte så mycket tid över till mina kompisar, men jag ska försöka planera min tid lite bättre så att jag kan träffa er lite oftare. Att vara en bra student tar mycket av den tiden som behövs för att vara en bra kompis, men jag ska som sagt försöka planera lite bättre och förhoppningsvis få mer tid över till er.
Vad jag vill poängtera med detta inlägget är att det gäller att prioritera rätt i livet och göra sin val och stå för dom. Jag prioriterar min familj väldigt högt, spenderar mycket tid med familjen, och det gör jag för att jag trivs och mår bra av det. I framtiden får jag förhoppningsvis en egen familj, som min underbara pojkvän ingår i, men jag vet att jag alltid kommer att spendera mycket tid med mamma, pappa och syrran iaf. Blod ÄR tjockare än vatten.
Eran Ellen
Det går bra nu
Ja det gör det verkligen. Det går bra på nästan alla plan faktiskt. Kom precis hem från skolan, blev uppringd av Bjurfors på bussen hem, Grattis Elenor jobbet är ditt. Öhh tack tror jag?! Herregud jag som tycker det e jobbigt att gå i skolan, hur ska jag klara av att jobba också? Det återstår att se. Men jag tycker att allting kommer lite fel i livet. När man är arbetslös så får man aldrig nåt positivt besked efter en intervju. När man är ung ärver man sällan massa pengar. Men när man har häcken full med skola, då får man helt plötsligt jobb. Och när man är kring 50+ då ärver man plötsligt en gammal morbror och har äntligen råd med den där fina bilen. Lagom roligt att köra omkring då med super blonderat hår och ansiktet fullt med rynkor.
Nä jag ska verkligen inte klaga. Men jag hade hoppats på lite mer stöd från en viss person. Han verkar inte bry sig ett dugg faktiskt. Fast man kan ju inte få allt.
Jag känner mig som Sickan, rakt igenom. Har längtat efter pensionen sen jag var 19.
Förresten så hade vi tjötkärringen idag också, kan inte fatta hur man kan prata så fort, säga så krångliga ord och läspa samtidigt. E det nåt jag har lärt mig från denna föreläsningen så är det att man aldrig skall underskatta 50 åriga kvinnors talförmåga!
Tack å hej //Sickan
Första dagen i skolan
Jag vet att det finns en mening men just nu har jag lite svårt att hitta motivationen. Jag längtar verkligen efter sommarlovet, och jullovet har knappt hunnit sluta. Jag vill verkligen inte jobba på sommarlovet. Tycker nästan det e värt att leva fattig hela sommaren för att få lov att koppla av och njuta av sommaren.
Hämtade ut mina tentor idag också. Det gick bra, mycket bättre än väntat. VG rätt igen hela höstterminen. Trots detta känner jag mig rätt kass. E så trött på att pendla till Borås, så trött på att aldrig vara ledig. För det är du inte när du går i skolan. Du kan alltid plugga, du kan alltid anstränga dig lite mer, göra lite bättre ifrån dig och vara en lite bättre student.
Lev livet ni som kan, jag måste tyvärr gå och plugga.
Puss o kram Ellen
Livet just nu
Jag vill även förbereda svenska folket på att en babyboom förmodligen är på väg. Eller är det såhär när man e 20, att alla (inte alla kanske) ska ha barn?! För första gången i mitt liv är det inte mina kompisars mammor som är på smällen, det är min kompisar. Känns konstigt, jätte konstigt. Det är ingen jätte nära kompis som ska bli förälder, men folk som är bekanta, gamla klasskamrater och så. Och syrrans gamla klasskompisar, och kusiner och och och. Ja vi får nog förbereda oss på en babyboom.
Själv tar jag avstånd från det där med bebisar ett tag. Jag har full sjå att klara av att ta hand om mig själv. Har inte ens flyttat hemmifrån. Försöker snåla på mina päron för att slippa ta studielån denna terminen oxå. Känns bra. Har iaf tagit körkort, ett steg närmare livet som "vuxen". Frågan är om jag verkligen vill bli vuxen?! Tror inte det. Fast folk omkring mig uppfattar mig nog inte som nåt barn direkt. Och en ungdom? Nja inte om det betyder att man söker efter sig själv, super ner sig på ett "inneställe" och tar nåt ströjobb. Isf hamnar jag mer i kategori vuxen, om jag vill det eller ej. Men kan man verkligen vara vuxem och bo hemma hos sina föräldrar? Nä, det låter sorgligt, eller som om jag vore en gnutta efterbliven. Så Barn blir det som passar bäst in på mig.
Hoppas ni fått en liten hint om mig.
En god natt önskar Barnet Elenor Andersson